Ordens grund

Stiftarnas ambitioner var att inom ett glatt ordenslivs ram ägna sig åt ett stärkande friluftsliv med fiske och jakt. Det var därför naturligt att aposteln Petrus – den väldige fiskaren – blev Ordens skyddspatron.

Kanske kan man karaktärisera Moses Gröndahl och de första Petri-bröderna som ett lag festande frisksportare/sportfiskare vid en tid då fisket, enligt Axel Dahlin, var den sport som ”allmännast bedrevs i de små sjöstäderna efter Norrlandskusten”.

Färdighet i fiske och jakt kom även att ligga till grund för den ursprungliga indelningen i grader och receptionsprovet bestod i att sätta ut nät. Att skaffa sig fiskeutrustning ingick även i ordensbrödernas skyldigheter.

Något som ej tolererades, ”vare sig utom eller inom Orden”, var politiskt kannstöperi, nykterhetsvurm, läseri och annan fanatism.

Den 17 augusti 1844 hölls Sankt Petri Orden sin första högtidsdag; om den stora händelsen berättas:

”Efter utfärdad kallelse av Ordens Stormästare embarkerade vid Lilla torget under ett stort tillopp av åskådare nio av Ordens medlemmar uti en slup och trenne segelbåtar. Ordens flagga hissades på slupen, som styrde först och utgjorde chefskeppet, en frisk vind fyllde seglen och framdrev under härligt väder den lilla eskadern först till Sanna, där chefskeppet dräjade bi och saluterade Ordens flagga med tvenne skott, sedan fortsattes tåget under vänligt glam och sång till Snättsundholmarna, där sällskapet på den gröna stranden av den mellersta holmen under några lummiga alar uppslog sitt läger. Ordens flagga uppsattes i fonden. Sedan sällskapets hantlangare voro avfärdade till nätsättning och en stockeld var uppgjord, hölls vid skenet av denna eld samt vid månen, som just då uppgick ur havet, stort ordenskapitel, då fyra av Ordens medlemmar under stor ceremoni högtidligen installerades och dekorerades. Ceremonien slutades med ett tal av ordföranden. Skålar druckos under styckeskott och fanfarer. Sedan avfärdades de nya medlemmarna till avläggande av sitt prov, som approberades.

Natten och större delen av dagen tillbragtes vid Snättsundsholmarna och i grannskapet med fiske, skämt och lek.

Följande afton satte sig flottiljen i rörelse för återtåget, då natten tillbragtes dels på Drafleholmen, dels i Drafletorpet under enahanda sysselsättning som vid Snättsundsholmarna.

Morgonen därpå efter inmundigad bastant frukost återvände sällskapet till staden, då aftonen trevligt och glatt tillbragtes hos Ordens Storprovideur och återstoden av fångsten, som ej var så obetydlig, konsumerades.”